Man blir arg av abstinens.

Efter det där hemska programmet om epigenetik har mina dammiga kunskaper om kost och allmän medicin vaknat till liv. Så, jag gör (ytterligare) ett försök att sluta med socker. Nötter ska vara ett bra substitut.
Appropå epigenitiken och nyttan av att äta granatäpplen -gör inte det! Visste ni att granatäpplen bara innehåller kärnor? Och vet ni hur man mår i kistan efter att ätit ett par deciliter kärnor? Inte bra.

Att sluta med socker är lätt.
Halva dagen.
Sen börjar suget men det dämpas ganska lätt med en kaffe.
På kvällen blir det värre. Men det går att stå emot.
Efter en timme kan inte ens sysselsättningen av att försöka lägga sex barn för natten medan deras pappa är ute och skruvar bil (lång historia om varför en icke bilintresserad blir oljig och en bilintresserad värmer välling) förmå en att sluta slå i skåpdörrarna i jakt på något sockerlikt att stoppa i sig.
Som tur var hade jag tänkt utsätta barnen för att inte få godis som lördagsgodis och köpt en påse nötter (om ni ursäktar uttrycket).
*lättad suck*

Innan sinnet stillats av att ha munnen full av Willys nötmix hann jag dock skälla ut min man. Så han är fortfarande ute och skruvar bil...



Såhär tråkig att umgås med blir man av
sockerabstinens. Tom en rostig gammal
motor är ett trevligare sällskap.

 På P1 idag gick ett program där man diskuterade hur fyra barn är en ny statuspryl. Men det är fyra välskötta barn samt karriär därtill, annars är de inget att ha. Det är beviset på att man är en övermänniska.
Jag känner mig inte direkt som en övermänniska och när man hittar dylika kort i sin kamera är det lätt att förstå varför:

Jag tänker inte ens försvara mig.
Hans syskon fick också välja
själv och sedan äta sin glass och jag
har slutat orka med bråket det blir
om man säger nej...

Att en ettåring klarar av att dra en Magnumglass bara sådär är väl inget att skryta med direkt. Snarare en orsak för ettåringens mamma att dagen efter ta bort socker ur dieten.
Programmet på P1 missade jag dock. Så det var det med det glamorösa 6-barnslivet. Det blir inte många stunder över till en själv. Det är tur det finns webradio.