I artikeln har två förskolepedagoger fått skriva ner sina egna tips till föräldrar. Och vartenda tips hade en tydlig underton av hur inkompetenta och jobbiga föräldrar var. Jag tror inte jag lyckades förmedla detta i inlägget.
Det var fraser som "Ge inte barnen alvedon innan ni åker till jobbet -vi ser igenom det!" och "Hämta barnen i tid, för det är så jobbigt när vi sagt till barnet att ni skulle komma klockan fyra och så kommer ni inte förrän kvart över!" Det fanns liksom ingen rimlighet i det. Jag blev tämligen mållös över hur man som redaktör ens publicerar något sådant, för allas skull.
Ingenstans fanns fraser som "Vi uppskattar verkligen om ni ringer och talar om när ni blir sena." eller "Märker ni kläderna blir det lättare för oss att hålla reda på alla saker. För det blir många saker när man tar hand om 20 barn." eller "Berätta gärna för oss om det är något ni undrar över så kanske vi kan hitta en lösning tillsammans.
Tyvärr var det enbart skäll och misstänkliggörande över hur föräldrar struntar i sina barn och sätter sina egna egon främst. Det är en horribel syn om man ska lyckas göra ett bra jobb som förskolepedagog. För mig tycks det självklart att samarbete mellan föräldrar och personal är målet att sträva efter.
Det finns massor av förskolor som fungerar. Tyvärr finns tydligen även förskolor där man skulle önska en annan inställning hos personalen. Mitt intresse för artikeln var verkligen, till en början, för att få handfasta och bra råd och istället kände jag mig utskälld efter att ha läst igenom.
Vill bara tydliggöra detta. Ska jag kontakta någon så är det redaktören på ViFöräldrar.
Bild från en fungerande förskola. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar