Det är med stor glädje jag läser denna artikel om forskning på amning längre än 4-6 månader. Att helamning skyddar mot så mycket de första 4 till 6 månaderna i babyns liv beror nämligen på att alla bra resultat är gjorda just på barn som ammats mellan 4-6 månader. Hade man gjort studier på barn som ammats under längre tid hade det förmodligen varit lika nyttigt att amma barnen längre.
Det är alltså det som BAMSE-studien har gjort. Man har följt barns amning upp till åtminstone 4 års ålder och kan konstatera att amning skyddar fortfarande!
Vad som får mig att tro att denna studie är en välgjord och bra studie är följande:
– Det finns säkert en del sociala faktorer här som vi inte har hundraprocentig koll på. Vi har försökt att se allt annat och tittat om det finns någonting bakomliggande som förklara det här med amningen, men det hittade vi inte.Alla studier gör inte detta så viktiga moment. Att räkna och göra statistik på andra faktorer än just amningen. Det är som att försöka gunga högst av sina tre kompisar och sitta på den sämsta gungan. Så länge ingen kontrollerar hur gungorna är kommer alla tro att du inte är någon vidare på att gunga. Så man måste korrigera sitt svar om vem som gungar högst efter hur gungorna fungerar.
Det andra är att de har haft med så många som 4 000 barn i studien. Ju fler man undersöker ett fenomen på desto troligare är resultaten. Det säger sig självt. Om en kompis mår dåligt av lakrits kan det vara något hos kompisen som orsakar illamåendet. Om hela klassen mår dåligt av lakrits är det troligare att det är något med lakritsen som inte stämmer.
Att forska och dra slutsatser är aldrig lätt. Det är en snårig djungel. Och än snårigare blir den när forskarna, efter allt slit och sena nätter, ska presentera sina resultat för dem som inte är forskare.
För forskaren kan aldrig garantera att det som sägs kommer hålla i all evighet. Newton hade det rätt bra förspänt när han påstod att det finns en kraft som drar material mot jordytan. Den forskningen kommer troligen hålla rätt länge och testas dessutom på nytt varje gång ett barn lär sig gripa och släppa.
Vanligen, dock, är forskningsresultat inte så säkra. De stämmer för de flesta men väldigt sällan för alla. Sådant får gemene man att tvivla.
Som när flaskmatning gör bebisar överviktiga längre fram i livet. Då finns det alltid någon som har en kompis, eller egna barn, som flaskmatats och inte blivit tjocka. Eller en kompis som ammat sina barn och alla har de blivit runda. Det är helt i linje med forskningen, men brukar inte uppfattas som det utan snarare som ett bevis för att forskningen inte stämmer.
Vad forskning går ut på, hur man gör bra statistik och hur man läser en forskarrapport kritiskt är något man lär sig på universitetet. Alla kommer inte dit i livet och går därmed miste om en hel del kunskap.
Jag kan tycka att det är väldigt tråkigt och synd att man först på universitetet på allvar får stifta bekantskap med det fenomen varpå tidningarna baserar en stor del av sina rubriker. Genom att inte ha egen kunskap blir man mer hänvisad till det tidningarna skriver.
Inte för att det är något dåligt att läsa en tidning, jag tycker bara man borde få chansen att läsa den på rätt sätt.
Förhoppningsvis börjar internets avsaknande av källkritik inspirera även grundskolan och gymnasiet att lära elever just kritiskt tänkande och inte tro på allt som skrivs rakt av.
Jag hoppas de även får lära sig vad de kan kosta på sig att tro på.
 |
| Ibland får fantasin avgöra vad man vill tro på. Åtminstone om man är 5 år och besöker dinosaurieparken med snälla T.rex, som borde ha fått en kaka även om man inte får mata djuren i djurparken. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar