Kladdkakor

Det är snart dop så jag håller på att testa ut en bra kladdkaka. Mörk choklad hade jag tänkt. Sirap står det i receptet men honung låter godare. Fast kanske man ska prova med kakao ändå?

Första testet blev en kladdkaka med limehonung. Den hade blivit väldigt bra och framför allt passat ypperligt ihop med kaffe om jag inte hade behövt bada bebis mitt i alltihop så kakan stod inne för länge. Men chokladmuffins med limesmak är inte heller dumt!

Så nästa försök fick bli ursprungsreceptet och sen blev det inget mer för chokladen tog slut.

www.kladdkakor.se

Jag grät nästan på vägen hem från affären idag när jag var ner och handlade vit sirap till sugarpasten. Kassörskan hade slut på 50-öringar och det kändes som sådant slöseri med pengar att skänka 50 öre till en ICA-butik för de har nog pengar så det räcker ändå! Jag hade nog fått den om jag väntat tills hon hunnit tillbaka från den andra kassan men feg som jag är gick jag inte in igen. Och jag som just bestämt mig för att sluta vara snäll och kräva min rätt istället. Så sket sig det också då.

Det var i morse som jag insåg att det är dags att göra något. Länge har jag funderat på vad jag vill bli när jag blir stor och nu slog det mig plötsligt att jag är övermogen.

Det är jäkligt jobbigt när allt i livet liksom flyger på en från tomma intet. Man tror man har allt på det torra och så kommer en stor flodvåg och slår en till marken. Igen. Att påbörja och lyckas med en ny karriär är patetiskt för sent!

Jag har en sån ångestladdad 40-årskris slash dödsångest att "Det sjunde inseglet" ter sig som en färgglad komedi. Det här samhället har inte plats för folk över 45 och jag hatar att bli lämnad efter. Först behöver jag inte vara, bara jag får vara med. Som en border collie vallar står jag i närheten av en skock hela tiden. Det spelar egentligen mindre roll vilka som finns i skocken bara jag får stå där och känna värmen.

Så att stå och baka kladdkakor blir en logiskt vettig aktivitet att ta sig för en regnig sommardag år 2010. Inte för att det är speciellt rogivande att röra smet med en hyperintresserad 3½-åring vid fötterna utan för att närapå en halv kladdkaka i magen får en att tänka på annat.