Nordiska Amningsveckan -Onsdag!

"Förstå det förflutna" uppmanar årets Amningsvecka till. Mitt förflutna innehåller bland annat prematuramning av tvillingar födda i v.32. Att födas i v.32 innebär stora påfrestningar för både mamma, barn och familj i övrigt. Hur stor påfrestningarna blir avgörs naturligtvis av faktorer som hur barnet/barnen och mamman mår efter förlossningen och var i världen man bor och därmed vilken vård man har tillgång till.
Men även när man bor i ett framstående vårdland som Sverige kan faktorerna se annorlunda ut.

Nationella Amningskommittens strategigrupp pratar om bestämningsfaktorer för amning nu när amningsfrekvensen sjunker. Bestämningsfaktorer är små omständigheter som avgör om en förälder väljer eller klarar amningen eller inte.
En stor bestämningsfaktor för en familjs mående efter att ha fått prematurt är om avdelningen praktiserar känguruvård eller kuvösvård. Kuvösvården har nämligen visat sig ge hög förekomst av bland annat depression och skiljsmässa hos föräldrarna. Man vet inte närmare exakt vilka skillnader mellan kuvösvården och känguruvården som gör att depression och skiljsmässa ökar dock.

Känguruvård innebär att föräldern agerar kuvös genom att ha barnet hud mot hud.

Min egen personliga upplevelse av kuvösvården är att det är själva separationen av förälder och barn som ger de negativa konsekvenserna. Att tvingas sitta på en stol och titta på sitt barn genom plast, att inte få hålla, skydda, nära. Att inte få uppleva barnets andning och hjärtrytm mot sin kropp. Allt det kan tära oerhört tillsammans med oron att inte veta vilka konsekvenser den prematura födseln kan ha haft på ens barn.

Därmed inte sagt att kuvösen är något dåligt. Man får i sammanhanget komma ihåg att vi räddar många barn som föds prematurt. En del kanske har sviter av sin prematura födseln men dessa är många gånger överkomliga när man tänker på att man faktiskt fick behålla sitt barn.
Och man får också komma ihåg att kuvöser har räddat otaliga små barns liv under en tid då sjukdomar ständigt var närvarande bland läkare, föräldrar och besökare. Då var kuvösen livräddande inte bara genom sin optimala temperatur. Det är bara att idag har vi bättre rutiner, vilket möjliggör att barnen kan vara nära, på, sina föräldrar redan från start. Hud mot hud.

Förstå det förflutna för vad det var. Och planera och utveckla för framtiden. Båda behövs.