Nordiska Amningsveckan -Lördag!

Idag fortsätter redovisningen från gårdagens möte med Nationella Amningskommitten...

NAFIA presenterar WBTi.
WBTi är en metod för att utvärdera WHOs globala strategi för uppfödning av späda och små barn och är utvecklad av IBFAN. Man vill helt enkelt kartlägga hur amningen ser ut runtom i världen. Och jag kan säga att när informationen väl finns där är den intressant att kunna ta del av men det krävs också att någon tar sig an att rapportera in sitt eget lands siffror!
Den 1:a november hålls ett seminarium för den som vill veta mer. 13.00-17.00, Sjuksköterskornas hus, Baldersgatan 1, Stockholm. Anmälan sker till info@nafia.nu senast 26 oktober.
Och på www.worldbreastfeedingtrends.org kan man läsa resultat från genomförda utvärderingar.

Flaskmatande föräldrars föredrag.
Johanna Stenius, Andrea Nord och Petra Jankov Picha berättade om hur de gjort valet att flaskmata sina barn, om lättnaden att äntligen kunna ge upp amningen och hur illa föräldrar kan bli bemötta för sitt val att flaskmata. Av media, av samhället och av vården. De påstår att budskapet idag är "alla kan och ska amma".
Var de har fått detta ifrån vet jag inte. Jag har i alla fall inte hört det utan vågar mig på att tro att budskapet också är upplevt. Den som skäms för något kommer också uppfatta alla blickar från omgivningen.
Det är tråkigt att återigen behöva höra dessa historier från mammor som ville amma men som inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Det skaver i huvudet att återigen förstå vad det är som har hänt, sådär i efterhand. Ett dåligt tag, en misstänkt svampinfektion som aldrig upptäcktes och som gav sår, smärta och oro. En stresscirkel och ingen som riktigt tar tag i situationen får mamman att till slut förstå att flaskan är räddningen. Och det är den ju när allt har skitit sig. Det är bara tradigt att aldrig få gå vidare i diskussionen, att ständigt få höra dessa uppfattningar om hur "amning varannan timme" är ofta, hur mjölk sinar mitt under pågående amning osv. när man har kunskaper som gör att man förstår och vet hur allt hänger ihop och vad som kunde ha gjorts istället. Att aldrig riktigt få ta de kunskaper man har och nyttja dem på ett vettigt sätt för uppfattningarna och kunskaperna kring amning i vårt samhälle är så låga att man ständigt får börja på första trappsteget. Jag kan bara få en sån stor hopplöshetskänsla av geggamojja ibland.
Bland amningsfrämjare tror jag man får leta länge innan man hittar någon som tycker mamman som väljer flaskan har gjort fel. Det är dock en hård bild de flaskmatande målar upp som i det närmaste kan liknas vid trakasserier. Jag har inga skäl att misstro dem. Tyvärr får även ammande mammor utstå en hel del. Ja, redan som gravid kan man bli ett allmänt objekt. Så det är inte bara flaskmatare som får kommentarer. Min tro är att det är kvinnor som får kommentarer och att vi fortfarande lever i ett patriakat där inte ens feminismerna vågar stå upp för amningen och barnafödandet. 

Såhär tycker jag:
Att vi ska fortsätta berätta om amningens fördelar, både hälsofördelarna och andra fördelar. Och vi ska utbilda vården så att de kan amning. På riktigt!
Dessutom ska vi verka för att WHO-koden, som finns beskrivet i ett EU-direktiv ska implementeras, inte bara i lagtext, utan även i verkligheten. Och där fungerar vården som ett filter mellan företag och föräldrar när det gäller information om modersmjölksersättning.
Och i sin roll att informera behövs oberoende evidens. Inte att representanter från Semper, Hipp, Nestlé mfl går in på BVC:n och berättar. Det behövs forskningsgenomgång över vad man vet om tilläggsmatning till små barn.
Så att vi till exempel kan ge råd som "Ska du ge ersättning kan det bli viktigare att du håller en god tandhygien när ditt barn får tänder, du bör också ge barnet napp på natten om du inte ammar alls..." osv. Riktade och individuella råd med andra ord. Och inte bara de råd som Petra tar upp i sin bok "Att flaskmata". Den är bra, mycket bra. Och den är behövlig. Jag kan verkligen rekommendera den. Men den är fortfarande skriven ur ett föräldraperspektiv. Föräldrar idag har rätt till mer än så!

Lunchprat.
Lunchen blev ett behövligt samtalsinslag med en överläkare och en samordningsbarnmorska. Vi diskuterade bland annat möjligheten till direktmikroskopiering på mammor med misstänkt svampinfektion i bröstet. Jag hoppas på att få fortsätta samtalet mot Jämtlands län där för att se vad vi kan åstadkomma.
Vid en direktmikroskopiering kan man på bara några minuter se om man har en svamp- eller en bakterieinfektion och på så sätt vara snabbare med behandling av en svampinfektion. Att få en snabb behandling vid en smärtsam svampinfektion i bröstet tror i alla fall jag kan betyda oerhört mycket för den enskilda mamman och barnet. Och i förlängningen kanske också undvika en del tidiga amningsavslut.
Bakterier är dock knepigare och kräver en odling och resistensbestämning innan man kan sätta in behandling.

Impra om dolda budskap.
Efter lunchen pratades det dolda budskap. Det handlar om vilket kroppsspråk och vilket tonläge man har i ett fysiskt möte. Och hur detta kan avgöra hur mötet blir. Speciellt när det handlar om vårdsökande och problemhantering och hur viktigt det är att kunna inbjuda till samtal med hela kroppen.
Intressant och alltid behövligt. Jag arbetar mycket med sådant i båda mina arbeten. Och jag tror på att lyfta dolda budskap till ytan istället för att sitta och tolka signaler hos sin motpart. Och det är alltid nyttigt att ha i bakhuvudet att försöka förstå vad som egentligen sägs.

Prof Ingegerd Johansson föreläser om Bröstmjölk och karies.
Kort sagt; Det finns inga övertygande bevis för att amning skulle orsaka karies.
Långt sagt;
Bakteriefloran hos helammade barn skiljer sig åt jämfört med ersättningsuppfödda barn på så sätt att helammade barn har laktobaciller i sin flora och överlag fler "goda" bakterier än ersättningsuppfödda barn har.
Man har också sett att saliven hos olika barn skiljer sig åt så att den i kombination med bröstmjölk antingen kan hämma kariesbakterien S.mutans eller till och med främja att S.mutans fäster. Däremot har inte bröstmjölken något med detta att göra.

Bröstmjölken innehåller kasein och laktoferrin, som båda verkar främjande för bakteriefloran i munnen. Bröstmjölken innehåller också bakterien L.gasseri, som tävlar med kariesbakterien S.mutans om platser att fästa till i munnen. Det gör att L.gasseri kan tränga undan S.mutans och på så sätt minska S.mutans påverkan. Har man inga tänder kan man inte få karies men har man tänder och dessutom ett intag av socker så kan S.mutans orsaka karies.
Tittar man på bakterieflorans tillväxt i det lilla barnets mun så är det dock inte förrän kring 18 månader som S.mutans gör sin entré.

Vid större genomgång av studier och insamlad data kan man inte se några kopplingar mellan amning och karies. En cochranemetodisk studie visade en mycket litet möjligt samband mellan nattamning >1 års ålder och karies och en japansk studie tyckte sig se ett möjligt samband mellan ökad karies och amning > 18 månader.
Här har man dock tittat på amningen som sådan. Det innebär att man har faktorer som övrigt födointag och andra levnadsfaktorer att ta hänsyn till. Det är därför svårt att säkert säga vad amningen orsakar och inte och vad som orsakas av andra faktorer. Det finns exempelvis studier som anger att ammande mödrar ger sina barn sockriga mellanmål oftare än icke ammande. Och det är sådana fenomen man inte vet hur de ser ut i Sverige.

Slutligen diskuterades mineraliseringsstörningar hos små barn. Här har man tyckt sig se ett samband men inte klart kunnat finna ett. Däremot kan det finnas ett samband mellan sjukdom, som orsakat sämre viktuppgång under barnets första år och mineraliseringsstörningen. Det handlar om makromolekyler, som under bildningen kommer att innehålla mer mängd organiskt material istället för mineral. Denna typ av emalj blir skörare under kariesangrepp.
Forskningsmässigt finns dock mycket kvar att göra gällande mineraliseringsstörningarna och arbetet för evidens där har just börjat.

Efter detta var det tack och hej. En uppfriskande promenad längs Fyrisån hann jag med innan jag klev på tåget för vidare transport till hemtrakterna. :)

Bild från Sagogrynet som också skriver om Amningsveckan denna vecka.