Maktgalen

Jag funderar över det här med makt. Makt, maktens korridorer, maktspråk, maktkamp, övergrepp, kränkning, misshandel, trakasserad, kuvad, fångad, förtryckt, lägenhet, slagen, narcissism, mobbing, hat, skrämmande, ensam, rädd, skogsdunge, hotfullt, mörker, fly, ledsen, saknad, uppgiven, tom, utplånad, skal, bortglömd, undergång…  

Spirande, smygande, insikt, hårdnande, övertygelse, styrka, beslutsamhet, nydaning, motstånd, ignorera, allena, pånyttfödelse, förändrad, föralltid.

Vad får en människa att känna makt?

Jag frågar min 7-åring vad hon tänker på när jag säger ”makt”. ”Matte” och ”mat” svarar hon och mina tankar går genast till skolmatsalen och lärare.

Min man vill veta varför jag ställer frågan innan han utvecklar det hela till något om osäkra män och stereotypa arbetsplatser.

Makt kan vara en given, den kan vara något önskvärt eller ett vapen. Jag blundar och föreställer mig hur det skulle vara att känna makt.

Först känner jag mig viktig, stark och allvetande. Bakom slutna ögon höjs mitt bröst och det är jag som står i centrum, min vilja är vad som blir, ruset är nära. Gesterna är yviga och rösten hög. Långt därnere ser jag massan stå. Jag fortsätter och en smula ensamhet når mina tankar. Rösten ekar tom. Det är inget roligt längre, att vara bäst och störst. Känslan blir ihålig och meningslös om jag låter det fortgå.

Och ändå fortgår det.

Dagen når sitt slut och tandborsten snurrar på. Vad som inte lämnar mina tankar ifred är missbrukande makt. Då maktutövandet blir nedtryckande och förgörande. När euforin den ena känner blir tröstlöshet hos den andra. Spotta, skölja och så i med det där munvattnet som lämnar en bitter smak. Vad är det som gör att vissa inte känner eftersmaken? Är det brist på erfarenhet av att stå på andra sidan, den förtryckta sidan, ren okunskap. Eller är det för att slippa stå kvar där, på den utsatta sidan, som gör att man istället agerar utåt och skövlar allt i sin väg.

Nattetid har bebis har total makt. I en slumrande dvala är det han som sätter rytmen för när vi ska sova och vara vakna. I natt tyckte han att leka en stund under vargtimmarna var roligt. Upprepade väckningar nattetid är en tortyrmetod.

”Nä, nu får du ge dig innan jag kastar dig ur sängen!” säger min man barskt till bebis efter att bebis, för säkert tionde gången, kört sina vassa naglar i manens ögonlock. ”Bah!”, svarar bebis och min mans ansikte slätas ut i ett ömsint leende. ”Sova nu..” säger han milt.
Är det kanske där svaret ligger. Där kärlek till andra försvinner kan destruktiv makt ta vid. Ett hat sprungen ur misshandel och utsatthet, ett avståndstagande uppstånden från indoktrinerande överhuvuden eller ett vridet psyke där signalsubstanserna löper amok mellan nervtrådarna.

Att känna makt måste vara att inte känna glädje eller närhet till andra. Att känna makt är att ha ett odiskutabelt ansvar mot sina medmänniskor.

Några som kämpar emot destruktiv makt är Friends. http://www.friends.se/ De jobbar för att bla motverka mobbing i skolorna.
När jag gick i skolan sa min tyskalärare ofta att kunskap är makt innan hon slängde upp sin stora tunga väska med en duns på katedern. "Men det är tungt att bära runt på." la hon till sen.
Idag tjuvstartar jag tävlingarna. Först ut är fem läsekort för bebisar från Lär din baby läsa http://www.lardinbabylasa.se/
Vill du vinna dessa så kommentera inlägget och lämna en kontaktmöjlighet. Den här gången blir det Djurens vän, som blivit vald till kompisstödjare på sin skola som får avgöra tävlingen, som pågår till och med 30:e november.