13 september 2012

Dialog med ett barn

Barn upphör aldrig att förvåna mig och jag blir alltmer övertygad om att vi har svaret på alla föräldrars gåta om hur vi ska hantera dessa varelser i Beppe Wolgers text om "Det gåtfulla folket".
När vi skulle hämta kläderna, som syns på bild i föregående inlägg, hade jag förmånen att lyssna till min yngsta dotter, 5 år.
Om ni någon gång har lyssnat på "På minuten" i P1 så förstår ni. Det finns barn som slår de tävlande med hästlängder:

"Tänk om vi hade en brunn mamma, det hade varit roligt. Men man måste ha ett långt snöre för annars når det inte ner till vattnet och då kan man inte önska sig saker. Den kan vara av trä eller sten eller plast men sten är bäst för trä brinner upp precis som papper. Det förstår man för papper är gjort av trä så det är inte konstigt att det brinner upp.
Åh Gud! Vi _äter_ maskar. Fiskar äter maskar och flugor, pappa brukar fånga fiskar och vill att vi ska äta dem fast de har ätit maskar. Jag gillar inte fisk för jag tycker inte maskar smakar gott. Mamma, varför har träd grenar?"
...här väljer den trötta mamman att ändå försöka svara sitt barn pedagogiskt för att visa på något slags intresse för detta ordsvallande.
"Det är för att det ska få plats blad på trädet så trädet kan fånga upp mycket solljus. Om trädet bara var som en enda rak pinne skulle det ju inte få plats lika mycket blad." *nöjd mamma*
"Nä, mamma. Träd har grenar för annars har inte björnarna någonstans att sova när de ska vila på dagen. Och människor som ska vara under träden när det regnar blir blöta annars. Vet du att det finns fjärilar i skogen men de syns inte på natten fast de flyger. Titta, en bro! Dom som bor här har bryggor för de kan inte simma men då kan de gå på bryggan så ramlar dom inte i vattnet och drunkar. Jag kan inte heller simma. Jag kan hoppa jättehögt. Igår när jag var på skolan ville inte Klara leka med mig. Där går en massa kor. Jag tittar om det finns en mammako här någonstans. Kanske den ligger och föder ett barn. Ska vi stanna mamma och leta?"

Om du läser ovan citat i relativt snabb takt så har du en föreställning om hur det är att åka bil med ett litet barn. Och som själv varandes en fd pratglad dotter får man sig en föreställning om vad ens föräldrar menar när de återger ens barndoms semesterresor nattetid och, med matt röst, pressar fram meningen; "Vi tänkte att du skulle sova men du var vaken _hela_ resan!"



Tänk på, att även om de är såhär söta i början...


Så är det såhär de blir sen! =)


Förlåt mamma! Du ska få en chokladbox med ett hjärta på till jul. ...och öronproppar.
Och min kära dotter -dig ger jag samma lösning som mina föräldrar en gång gav mig; En bandspelare som du kan samla din röst på i brist på vuxna som klarar av den takt du håller. <3

3 kommentarer:

  1. Oj, vad känner igen mig! Ju mer trafik (och trefikslag) desto mer frågor och krav på svar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det allt att ha barn! :) Man förundras över deras fantasi.

      Radera
  2. Haha, vad underbart! Ibland i vissa perioder har jag sån där associationstakt också. Min man tycker att det är lite besvärligt.
    Kram på dej. Ett underbart inlägg!

    SvaraRadera