5 januari 2012

Om Relaktation -vetenskapens historia

Relaktation betyder "att återuppta en avslutad amning".
Läser man artiklar från pubmed i ämnet får man även lägga till fenomen som "få till helamning från mycket liten mjölkproduktion" och "påbörja en amning utan föregående förlossning".
Inför det avslutande arbetet på kursen om amning som jag gick i höstas gjorde jag en litteratursökning i ämnet relaktation. Jag ska här försöka återge en del av vad jag lärde mig under arbetets gång (och för den som vill läsa arbetet i sin helhet är ni välkomna att kontakta mig).

I de undersökningar och fallbeskrivningar som fanns att hitta var det mycket som varierade (som mammors amningserfarenhet, ålder på barnen, hur lång tid man försökt relaktera mm). Det är därför svårt att hitta en klar röd linje

På det hela taget kan man säga att relaktation är möjligt.
80-100% kunde öka sin mjölkproduktion avsevärt och 50-92% kom upp i helamning. Man får komma ihåg att kvinnornas förutsättningar var mycket varierande dock men det ÄR möjligt att få bröst att bilda mjölk, till och med utan föregående förlossning (vissa studier beskrev hur kvinnor utan egna småbarn fungerat som ammor till barn, vars mammor försvunnit/avlidit).
Vänder man på siffrorna så inser man också att 8-50% inte når helamning och 0-20% inte kunde öka sin mjölkproduktion avsevärt. En orsak till detta är att en del har getts väldigt kort tid att lyckas. Men även de studier, som faktiskt har gett kvinnorna lång tid har inte fått 100% resultat.
Hur går då relaktationen till? Första steget har varit att antingen stimulera brösten för att få igång en mjölkbildning eller arbeta för att få barnet att ta bröstet. Stimulera brösten (ex adoptivmammor, som väntar på barnets ankomst) kan man göra med pump och /eller handmjölkning flera gånger per dag.
Har man en bebis att tillgå skulle jag dock rekommendera att första steget är att få barnet att ta tag och det har gjorts på lite olika sätt:

a) Låtit barn och (m)amma vara hud mot hud för att få barnet att söka sig till bröstet (se nedan för de steg ett barn går igenom för att söka sig till bröstet /börja lära sig amma). En del av skrifterna anger att det kan ta tid att få barnet att ta tag och börja suga. Och att det även kan variera från dag till dag hur barnet beter sig så att barnet en dag kan ta tag riktigt bra för att nästa dag inte alls kunna det lika bra. Så det gäller att inte ge upp i första taget utan finna orken och viljan att fortsätta. 
Hud mot hud menade en artikel gör att även äldre barn kan lära sig ta tag medan en annan inte tyckte att äldre barn hade svårare att ta tag även om man hade dem hud mot hud.
För att underlätta för barnets amningsreflexer kan man rekommendera en bekvämt halvliggande ställning med barnet liggandes på mage på mammans överkropp. Läs mer på Colsons hemsida.

b) Hjälpt barnet till bröstet och haft en sond tejpat på bröstet. När barnet tagit tag har en person i andra änden av sonden med hjälp av en spruta droppat mjölk via sonden in i barnets mun. På detta sätt har man fått barnet att koppla bröstet till mjölken. Metoden kallas "drip, drop metoden".
Jag tror säkert att man kan kombinera denna metod med metoden beskriven i a).

c) I artikeln med de äldre barnen togs de flesta initiativ av barnen själva.


Steg 2 blir att få barnet att suga ofta, eller mjölka ur bröstet ofta för att stimulera produktionen. Att tillföra det mjölkbildande hormonet prolaktin på konstgjord väg gör ingen skillnad så man gör bäst i att låta kroppen sköta det själv. En artikel från USA beskrev att en del kvinnor ansåg att oxytocinspray (Syntocinon i Sverige) under ett par veckor hjälpte dem att komma igång.
Hur ofta ska man då ta barnet till bröstet om man vill relaktera? 8-12 gånger per dygn stod det i artiklarna men jag skulle nog propsa på fler gånger. Och kanske rekommendera en studies metod, nämligen att uppmuntra mammorna att ha barnen hos sig dygnet runt och gärna hud mot hud. På det sättet går det lättare att fånga upp barnets signaler och få till fler tillfällen då man försöker få barnet att ta tag och amma. Man får inte glömma att det inte bara är brösten som ska anpassa sig. Barnets förmåga att amma behöver också tränas.

För att få igång någon slags mjölkbildning tog det 0-15 dagar (en del kvinnor hade redan en minimal mjölkbildning och för dem tog det naturligtvis 0 dagar).
Tiden det tog för att komma upp i helamning varierade mellan 1 vecka och 2 månader.

Utöver detta finns en mängd saker man kan göra och det var svårt att hitta något entydigt. Stöd gav alla. En del menade att avlastning var viktigt, en del gav amningsutbildning och andra menade att familjens stöd var avgörande. En studie var övertygad om att mammans inställning till amning var a och o.
Det fanns också åsikter om att det var svårare ju äldre barnet var och att flaskmatade barn var svårare att relaktera. Dock var inte heller det helt entydigt.
För studierna med ammor lades viss tyngd på acceptans i kulturen för att ta sig an en annan kvinnas barn. Och det är klart, om det man gör inte accepteras av ens omgivning blir det ju svårare att göra.
De två studier som hade lyckats bäst var ensamma om att använda:
Stöd
Hjälp till rätt tag
Utbildning
Dessa tre metoder fanns även i andra studier men inte just dessa tre ihop.


Sammanfattningsvis kan man säga att det går att relaktera. Och det är till och med något som människan har gjort länge. Redan i Bibeln finns skrifter som beskriver hur kvinnor har ammat andras barn. Idag finns kulturer där barn, som förlorat sin mamma, kan ammas av exempelvis en äldre kvinna. Kanske mammans egen mor. I en studie från Senegal kunde ett flertal barn räddas genom relaktation av äldre kvinnor och alla utom ett barn, som man inte kunde få att ta tag om bröstet, uppnådde helamning (med viss reservation då studien bygger på intervjuer och det är svårt att bedömma tillförlitligheten i detta).



Jag avslutar med ett citat ur artikeln om relaktation av barn över 12 månaders ålder:

Relactation in Mothers of children over 12 months. Phillips V.
Case 1. ”Girl, born dec 1969, had weaned at 44 months, but talked incessantly and wistfully of breastfeeding. Four months later on ... she caught her mother undressed and asked for the breast. ... The child returned to the breast ... and on the last occasion was able to report that there was milk "a little". The mother saw a trickle of milk."



Barnets NIO steg till amning.


1.       (Födelseskrik)
2.      Relaxationsfas (barnet vilar)
3.      Uppvakningsfas (barnet tittar upp, söker ofta ögonkontakt)
4.      Aktiv fas (barnet börjar röra sig)
5.      Vilofas (barnet upphör med rörelserna och vilar en stund)
6.      Krypfas (barnet börjar aktivt söka sig till bröstet)
7.      Slick/tillvänjningsfas (barnet rör armar och huvud, slickar på bröstvårtan och gapar upprepade gånger för att förbereda för ett optimalt tag).
8.      Sugfas (barnet suger, först med några snabba korta tag och sedan långsammare tag och avstannar ibland helt för att fortsätta igen då mamman kan få en ytterligare utdrivningsreflex på samma bröst)
9. Sömnfas (barnet somnar vid bröstet eller släpper bröstet)

4 kommentarer:

  1. Jag kan ibland idag, 8 år efter min yngste sons födelse känna att brösten svullnar upp när jag hör spädbarnskrik. Jag känner mig tämligen övertygad om att jag idag skulle kunna, med lite arbete få igång en fungerande amning om jag hade ett känslomässigt band till bebisen.

    SvaraRadera
  2. Linda: Vem vet? Det kanske behövs någon gång i framtiden?!
    Det är verkligen en svindlande tanke vilka möjligheter som finns när det kommer till amning.

    SvaraRadera
  3. hej!jag har slutat 2 månad sen men jag är verkligen ledsen av detta,jag skull vilja börja om,tror ni att om jag försöker hud mot det kommer att funka?
    Mvh chanelle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan du säkert göra! Kontakta en hjälpmamma för att komma igång igen.
      http://www.amningshjalpen.se/hitta-hjalpmammor-2

      Radera