Nu är det krig som gäller!

Frågan om var mänsklighetens ondska har sin grogrund har länge upptagit min filosofiska hörna. Hur kommer det sig att krig finns, att det finns system som innebär att vissa människor har rätt att diktera livsvillkor för andra och att vi sprider mer negativa uttalanden är positiva?

Min man tycker om att se på krigsfilmer och det totalt övergår mitt förstånd hur någon frivilligt vill titta på hur man deltar i något som har som förutsättning att så många som möljligt ska dö, även om det är på låtsas just i filmen. Och varför krigar folk överhuvudtaget? Min man förstår inte frågan för han tycker krig är självklart. Ibland är krig nödvändigt. Jag vill ändå veta varför.

Nu rapporterar de om Lundsberg och deras straffmetoder. En vågad före detta elev uttalar sig och påtalar samtidigt det olyckliga i hur de som ska leda landet i framtiden där lär sig trycka ner dem som står under dem. Det tycker inte journalisterna är värt att rapportera om, de rapporterar bara om hur mobbingen är satt i system, inte vad den innebär i förlängningen. Om hur dessa människor blir mobbade och sedan lär sig att själva mobba som en självklar del i en samhällsstruktur där de, som chefer, ska leda andra människor. Hur fungerar det egentligen? Om de som styr ett land egentligen ser ner på dem de ska styra över?

För mig är all typ av makt densamma. Krig, mobbing, osympatiskt ledarskap. Men var kommer det ifrån och hur blir vi av med det?

Krig har funnits länge. Och när jag tänker efter inser jag ju att krig funnits väldigt länge, redan spartanerna hade fullt utvecklade krigssystem. När jag tänker på spartanerna så kommer jag att tänka på Grekerna samt hur människan förmodligen har krigat långt innan Sparta uppkom. Och i flera världsdelar har man krigat så det verkar vara något fundamentalt hos människan.
Jag kanske skulle nämna det. Grekerna var de som myntade ordet "Demokrati". Ja, inte i den stavningen utan i en mer grekiskklingande såklart. De beskrev demokrati och att det var en förutsättning för samhällets väl och ve. Nu tog inte grekerna med alla i sin demokrati eftersom kvinnor och slavar inte hade rösträtt men man kan se det som en start. Samtidigt tänker jag att krig och maktutövande fanns redan då demokrati uppstod så på något sätt kanske krig och makt är en mer naturlig del av mänskligheten än demokratin.
Kanske tänker jag helt fel. Kanske borde jag vända på mitt resonemang och tänka att grunden för människan är maktutövande, positionering och i ytterkanten krig. Och att godhet, demokrati och sympati och empati till sina medmänniskor är något vi behöver kämpa för. Kanske borde jag helt enkelt fundera över vad det är som gör att vissa människor faktiskt är goda, sympatiska och omhändertagande och inte sätter sig själva i främsta rummet på bekostnad av andra?

Katter slåss. Och de lever för sig själva.
Människan slåss. Och lever i stora grupper bredvid varandra.
Jag undrar vem som är klokast?