Man sitter med tunnelseende i en bil och trampar gasen i botten för att plötsligt upptäcka att allt liksom går i ultrarapid, nästan så vägen inte rör sig, och tänker panikartat "var är jag någonstans?" och "ffa; vart är jag på väg egentligen?"
När hjärtfrekvensen lugnat sig någon sekund upptäcker man "shit vad mörkt det är, undras om jag drömmer eller är vaken. Om det trampar fram gnomer här på vägen eller om det kommer en älg som jag kör på utan att det händer något då kan det nog vara så att jag sover. Jupp, jag sover nog för här finns inga gnomer."
*kort humdidum-paus*
"J-r i h-e, vart f-n är jag på väg?!?!? Ok, tänk, tänk, tänk.. var det inte nån som ringde? Just det ja, jag är veterinär, jag är på väg på ett fall. Så måste det vara. Japp. Läget under kontroll. Alltså borde jag känna igen den här vägen, som jag åker nästan varje dag. Bra. .... varför kör jag i 50 på en 90-väg? Åh, det är därför allt går så långsamt."
Om du upplever ovanstående är du förmodligen en nyväckt distriktsveterinär med sömnbrist och som troligen hann sova sisådär ½-1½ timme efter att äntligen ha kommit hem och i säng efter ett sent kvällsfall.
Eftersom det är lättare att fastna i ansvarsnämnden än i poliskontrollen vid den tiden på dygnet är det bara att fortsätta köra.
Om gnomerna faktiskt framträder på riktigt och står och dricker kaffe med sossarnas ungdomsförbund kan du chilla. Har du tur så sover du men det låter troligare att du är hög på något. Så, stå still och rör dig inte förrän sossarna har gått hem!
(Anm. Den politiska intriktningen kan naturligtvis bytas ut till vilket som i ovanstående text. Det är ju bara lätt att tänka på rött och sossar i gnom-sammanhanget ...eftersom gnomer har röda mössor tänker jag)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar